En ökad användning av alkohol och droger

En ökad användning av alkohol och droger kan ses i hela Norden. Detta leder till ett ökat behov av alkohol- och rusbehandling och i och med detta även ett ökat behov av välutbildade terapeuter. För att komma till rätta med missbruksproblematiken krävs en välutbyggd behandlingsstruktur som kan möta olika individuella behov. För att en alkohol- och drogbehandling ska kunna uppnå sitt syfte, att erbjuda en beroende att arbeta med sin problematik och börja tillfriskna, krävs ett genomtänkt och välformat behandlingsinnehåll, samt kunniga terapeuter. Arbetande inom behandling finner man personer med varierande bakgrund och utbildningsnivåer. Vilka kompetenser man eftersöker inom en organisation skiljer sig bland annat beroende på om behandlingen sker i privat eller offentlig regi. Idag finns flera olika, privata och offentliga aktörer, som erbjuder utbildning till behandlingsassistent och drogterapeut.

Om man vill utbilda sig och arbeta som framtida drogterapeut är det viktigt att man själv gör efterforskningar kring de olika utbildningarna och deras krav, då det inte finns någon nationell koordination av dessa utbildningar. Utbildningarna kan skilja sig kring antagningskrav och inriktning. Vissa utbildningar till rusterapeut kräver olika former akademiska förkunskaper medan andra tittar mer till personlig lämplighet. Det finns både utbildningar som inte har valt att inrikta sig mot någon speciell behandlingsmetod, och andra som har valt att göra just detta, genom att ha en inriktning mot exempelvis 12- stegsbehandling.

Som alltid när det gäller arbete med människor är det inte alltid den person som har längst akademisk bakgrund som är den som kommer vara med framgångsrik att hjälpa en annan människa med hens problematik. När det gäller missbruksbehandling är det bevisat lättare att nå fram till en person med en beroendeproblematik om den som försöker att nå fram har en egen beroendeproblematik, vilket skapar legitimitet i det budskap som förmedlas och en gemensam plattform att mötas på.

Högst omdiskuterad drog

omdiskuterad drogCannabis har länge varit en högst omdiskuterad drog och en stor grupp människor propagerar för drogens fördelar och arbetar för legalisering. Länder som Holland har sedan tidigare infört en viss legalisering av cannabis och det senaste och mycket omdebatterade exemplet är den amerikanska delstaten Colorado som nyligen införde en legalisering av cannabis via försäljning i speciella affärer. Förespråkarna för denna utveckling menar att cannabis inte är en lika hälsofarlig drog som exempelvis kokain, amfetamin och heroin och många drar paralleller mellan cannabis och alkohol och menar på att om den ena är laglig ska även den andra vara det.

Opponenternas argument har delvis grundat sig på de studier som visar att bruk av cannabis ofta fungerar som en inkörsport för andra droger och leder till ett tyngre missbruk. Dels har man lyft fram det faktum att cannabis inte alls är så ofarligt som förespråkarna vill låta påskina, då det finns en överhängande risk att användningen av cannabis kan leda till allvarlig psykos, vilken kan utlösas av små mängder och efter kortvarig användning av drogen.

Nu har skotska forskare även kommit fram till att de personer som hamnar i en psykos efter användning av cannabis har en betydligt högre risk att utveckla schizofreni. I en studie med 3000 patienter som hade upplevt drogrelaterade psykoser fann man att risken för att utveckla schizofreni ökade med 19.1 % för de som hade haft en psykos orsakad av cannabis. Vidare kom forskarna fram till att majoriteten av de personer som utvecklade schizofreni efter cannabisrelaterad psykos gjorde detta inom fem år efter att psykosen utlöstes. Peter W. Woodruff, professor i klinisk psykiatri vid Sheffields Universitet i England som har kommenterat studien menar att detta är en viktig studie om utförts men att resultaten inte är överraskande. Om en frisk person intar icke ordinerade droger och läkemedel kan dessa destabilisera och ändra på kroppsliga funktioner hos mottagliga personer menar Woodruff, vilket i sin tur ökar risken för att utveckla allvarlig psykisk ohälsa.

När det gäller de personer som har blivit inlagda på sjukhus för drogutlöst psykos är det extra viktigt att man följer upp patienten under lång tid, helst under fem års tid menar forskarna. Detta för att tidigt kunna upptäcka tecknen på utvecklandet av schizofreni. I och med att utvecklingen har framskridit inom området för drogtestning är det i dagsläget även enklare att testa om en person i fråga fortsätter att använda sig av cannabis. Det finns flera seriösa företag exempelvis PRO- TEST, som idag tillhandahåller enkla och pålitliga cannabis test till vårdinrättningar och företag, men även för hemmabruk, för att förenkla testning. Dessa tester kan fungera som en tidig varningssignal och förebygga de allvarliga konsekvenser som ett ökande och långvarigt missbruk medför.

Vad vi kommer ihåg av ett budskap

Studier som gjorts visar att vad vi kommer ihåg av ett budskap som berättas för oss påverkas mycket av vem som berättar det. När man undersökte hur kvinnor uppfattar olika budskap kom man fram till att testobjekten tog in mer av informationen och kom ihåg mer fakta när det var en man med djup röst som talade dem än om det var en man med ljus röst. Detta är en viktig insikt i marknadsföringssammanhang. Har man en produkt som vänder sig till kvinnliga konsumenter ska man således försöka välja en djup mansröst för att marknadsföra sin vara.

Effekten av röster kan sedan förstärkas ytterligare om rösten besitter andra karaktäristiska egenskaper eller är välkänd. Det är dock inte bara i reklamkampanjer som detta kan dras nytta av. Idag har de flesta företag, både mindre och större, någon form av telefonsystem som är det första de tilltänkta kunderna möter när de söker kontakt. Hur ofta har man inte ringt ett företag där man fått en rad olika alternativ upplästa som man sedan blir tvungen att lyssna på igen eftersom man inte tog in informationen första gången? Detta skapar ofta en frustration och stress hos människor som ringer vilket i sin tur skapar en negativ inställning till företaget och dess produkter och tjänster.

Genom att välja en tilltalande röst kan man på så sätt förebygga och minska dessa negativa konsekvenser och se till att kundens första intryck av verksamheten blir så tilltalande som möjligt. Idag finns en rad röstförmedlingar som kan erbjuda olika röster till telefonsvarare och växelsystem. Ofta kanske man bara väljer en röst som man tycker låter trevlig, vilket givetvis är en bra start, men lägger man lite mer energi i denna fas kan resultatet bli än bättre. Genom att analysera vilken sorts röst som appellerar vem kan man på ett målinriktat sätt vända sig till just den målgrupp man eftersöker när man väljer röst.

Diagnoserna missbruk och beroende försvinner

I maj 2014 presenterades nya DSM-5 och i den skrotas de gamla benämningarna missbruk och beroende för att ersättas av ett samlings begrepp ” substance use disorder”. Något svenskt namn är ännu ej definierat men man pratar om förslag så som substanssyndrom vilket skulle kunna preciseras som narkotikasyndrom. Anledningen till att man ändrar det gamla synsättet är att missbruk och beroende är så sammankopplat och inte fristående varandra och är uttryck för samma bakomliggande orsaker.  Detta kan tyckas gå i linje med de behandlingshem som arbetar med t.ex. tolvstegsmetoden där man ser missbruk och beroende på just det sättet och inte frikopplar dessa från varandra.

Röster har hörts med förmån för att den gamla missbruksdiagnosen försvinner då det för tankarna till mer sociala problem än medicinska. Man har således slagit ihop kriterierna för missbruk och beroende och tagit bort kriteriet för problem med rättvisan på grund av missbruk. Man har även lagt till ett kriterium ”sug efter droger”

Detta medför att med hjälp av de 11 kriterierna som behöver uppfyllas för att ställa diagnosen ”substanssyndrom” (om det blir det vedertagna ordet för diagnosen) skall kunna diagnostiseras efter en 3-gradig skala 1. Milt 2. Måttligt 3. Svårt.

DSM-5 håller just nu på att översättas och planeras att utkomma till våren 2014

Källa: Läkartidningen

En föreningen som ger Hopp

Föreningen Hopp arbetar med att hjälpa människor som tidigare i livet blivit utsatta för sexuella övergrepp. Att i tidig ålder bli utsatt för övergrepp innebär att man bär på ett trauma som kan bli ohanterligt för individen på sikt. Det är därför inte ovanligt att offer för tidiga sexuella övergrepp utvecklar ett kemiskt beroende som på ett sätt blir en flykt undan de känslor och minnen övergreppet/övergreppen fört med sig. Det är inte därför inte ovanligt att dessa personers egna  uppväxt kantas av missbruksproblematik inom familjen. Då det av vissa beskrivs att beroendesjukdom är en ärftlig sjukdom och att även övergreppens förövare har en historik som offer för sexuella övergrepp, är det viktigt att att bägge dessa destruktiva fenomen bryts innan de drabbar nästa generation.

Och det är just det föreningen Hopp arbetar för att uppnå, att bryta denna kedja av offer till förövare. På Hopp kan man få den hjälp och förståelse man tidigare aldrig fått, man kan träffa andra i samma situation och bryta den känsla av att vara unik med dessa upplevelser och hitta hopp i att andra i samma situation har fått hjälp och nu mår bättre. I föreningen Hopp har man möjligheten att ingå i gruppterapi som är ledd av utbildad personal som ofta har egen erfarenhet av övergrepp tidigare i livet. De människor som inte känner att de riktigt nu är redo att möta andra och tala öppet om det man varit med om finns möjligheten att ringa dem eller använda sig av deras jourmail. Det är ett ganska omfattande arbete med att svara på dessa telefonsamtal och e-postbrev så föreningen arbetar aktivt med att söka sponsorer för att få denna ideella verksamhet att gå runt. Det är bland annat därför vi vill lyfta fram föreningen i detta inlägg som en uppmaning till företag och privatpersoner att gå in och stödja detta fantastiska arbeta som är till så stor hjälp för många människor.

Besök gärna deras hemsida

Hopp Norrköping

Känslor och inteligens

Emotionell intelligens innebär att man har förmågor att kunna motivera sig själv, kunna ta motgångar, kunna kontrollera sina impulser och skjuta upp sitt behov av tillfredsställelse. Det innebär även att kunna styra sitt humör, se till att ängslan och oro inte påverkar tankeförmågan och att kunna känna empati och hopp.

Människors sätt att hantera känslor skiljer sig åtskilligt från person till person. Det finns forskningsresultat på att de människor som vet vad de själva känner, som kan behärska sina känslor och som också kan känna empati, har ett övertag och klarar sig bättre på alla områden i livet.

De som har hög emotionell kompetens känner sig tillfreds och att de duger till. De tänker även på ett sätt som ökar deras produktivitet.

Människor som inte kan kontrollera sina känslor, har inte förmågan att tänka klart, arbeta koncentrerat och handla rationellt.

Vidare berättar författaren att man kan utveckla och stärka sin emotionella intelligens. Det viktigaste är att kunna hålla de negativa tankarna och känslorna i schack. Det kan handla om ilska, oro, sorgsenhet.

Ilska är den känsla som människor har svårast att kontrollera. Genom att man får förståelse och insikt i en situation kan man ofta hejda ilska. Man kan låta kroppen gå ner i varv genom att använda sig av avslappningsmetoder, uppsöka en plats där man får vara ifred, avleda tankarna och göra något man tycker om eller motionera.

Oro kan man jobba bort med avslappning och att ifrågasätta orostankarna. Man kan fråga sig själv hur troligt det egentligen är att det man oroar sig för verkligen kommer att hända. Vid djupare oro kan man behöva medicin och psykoterapi.

Sorgsenhet kan man komma över om man slutar isolera sig och börjar umgås med människor så man håller tankarna borta från det som tynger. Även motion har man sett hjälpa. Att hjälpa andra som har det svårt har också visat sig effektivt. Ibland måste man medicinera och ta till psykoterapi. Man använder sig då av kognitiv terapi som syftar till att förändra personens tankemönster.

Det viktigaste man kan lära sig är alltså att kunna styra sina känslor för att uppnå de mål man har i livet. Om man jämför personer med samma intellektuella förutsättningar, är det den som har störst emotionell kompetens som har bäst förutsättning att klara sig i livet.